Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘xbox’

Medan många av er tillbringade helgen med att springa omkring med ficklampa i mörka skogar eller med revolver i vilda västern så spenderade jag min i ett äventyr av en annan sort…

Bland exploderande byggnader, flygplansvrak och med doften av bränt gummi i näsborrarna så spände jag fast säkerhetsbältet som deltagare i TV-programmet  Split/Second. En reality show som går ut på att deltagarna åker runt i uppbyggda banor med mer eller mindre dolda hinder, som du och de andra deltagarna kan trigga för att komma först i mål.
.

Upplägget fungerar som en kombination av Burnout och Mario Kart. Du kör så vårdslöst du kan för att bygga upp en mätare med energi. När mätaren är full kan du antingen låsa upp genvägar i banan, eller sabba för dina fiender genom att utlösa fällor (”Power Plays”).

Istället för att skicka raketer som förvandlar dina rivaler till små nöffande grisar eller lägga ut bananskal på banan – så får du i Split/Second broar eller byggnader att explodera, lastbilar och helikoptrar att tappa sin last på bilarna, eller så sveper en stor grävskopa sin arm över banan osv.

Det hela ser så fantastiskt ut som trailern visar. Det är en sliten jämförelse; men det känns faktiskt som att vara mitt uppe i en biljakt, i en actionfilm. Ett intryck som förstärks av ett minimalistiskt gränssnitt när du kör. Mini-kartan är borta och annan viktig information som vanligtvis brukar visas uppe i hörnen på skärmen har förpassats till att visas lite diskret vid din bils bakre kofångare. Denna information är därmed det enda beviset på att det inte är en scen ur en Bond-film, utan faktiskt ett spel.
.

Till skillnad från Forza, Dirt m.fl så figurerar inga äkta bilmärken i SplitSecond. Ingen realism här alltså. Precis som det ska vara!

För att komma vidare i spelet och låsa upp fler banor så är det ett sedvanligt tournament-upplägg som gäller. Du måste delta i vanliga race och tidsutmaningar och vinna tillräckligt med poäng för att komma vidare. Lite mer personligt för just det här spelet är racingbanor med missilattacker från helikoptrar som du måste överleva och Terminator 2-liknande race med långtradare, i vattenlösa betång-kanaler.

Tidsutmaningarna där du kör ensam och banans alla fällor utlöser sig till höger och vänster – skulle få självaste Steve McQueen att tappa sitt cool och bara gapa av beundran.

Den enda fågelskiten på din nytvättade bil är banornas begränsningar. Banorna blir snabbt lika varandra och du leds dessutom tillbaka in på samma banstumpar gång på gång. Det innebär att du snabbt kan lära dig var faror ruvar och köra för att undvika dem.

Å andra sidan är banorna så spektakulära och roliga att du kommer sitta framåtlutad i soffan och spela i timmar i alla fall. Dessutom kommer du att märka att banorna är mer varierade än du först trodde. Om du bygger upp din energi-mätare så har du möjligheten att ändra banorna genom dolda genvägar. Ett nytt hopp öppnas upp som tar dig genom vraket av ett flygplan eller så kör du upp på däcket av ett hangarfartyg. Utforskarglädjen som fanns i Burnoutspelen finns alltså även här.
.

Split/Second är, kort och gott, är den mest beroendeframkallande racern sedan Burnout Revenge. (Ja, jag sa Revenge och inte Paradise. Revenge var roligare.)
En totalt verklighetsbefriad partyracer med barnslig körglädje… för vuxna.

Medan många av er tillbringade helgen med att springa omkring med ficklampa i mörka skogar eller med revolver i vilda västern så spenderade jag min i ett äventyr av en annan sort…

Bland exploderande byggnader, flygplansvrak och med doften av brännt gummi i näsborrarna så spände jag fast säkerhetsbältet som deltagare i TV-programmet  Split/Second. En reality show som går ut på att deltagarna racar runt i uppbyggda banor med mer eller mindre dolda hinder, som du och de andra deltagarna kan trigga för att komma först i mål.
.

Upplägget fungerar som en kombination av Burnout och Mario Kart. Du kör så vårdslöst du kan för att bygga upp en mätare med energi. När mätaren är full kan du antingen låsa upp genvägar i banan, eller sabba för dina fiender genom att utlösa fällor.

Istället för att skicka raketer som förvandlar dina rivaler till små nöffande grisar eller lägga ut bananskal på banan så får du i Split/Second broar eller byggnader att explodera, lastbilar och helikoptrar att tappa sin last på bilarna, eller så sveper en stor grävskopa sin arm över banan osv.

Det hela ser så fantastiskt ut som trailern visar. Det är en sliten jämförelse; men det känns faktiskt som att vara mitt uppe i en biljakt, i en actionfilm. Ett intryck som förstärks av ett minimalistiskt gränssnitt när du kör. Mini-kartan är borta och annan viktig information som vanligtvis brukar visas uppe i hörnen på skärmen har förpassats till att visas lite diskret vid din bils bakre kofångare. Denna information är därmed det enda beviset på att det inte är en scen ur en Bond-film, utan faktiskt ett spel.
.

Inga äkta bilmärken figurerar i SplitSecond. Ingen realism här alltså. Precis som det ska vara!

För att komma vidare i spelet och låsa upp fler banor så är det ett sedvanligt tournament-upplägg som gäller. Du måste delta i vanliga race och tidsutmaningar för att komma vidare. Lite mer personligt för just det här spelet är racingbanor med missilattacker från helikoptrar som du måste överleva och Terminator 2-liknande race med långtradare, i vattenlösa betång-kanaler.

Tidsutmaningarna där du kör ensam och banans alla fällor (”Power Plays”) utlöser sig till höger och vänster skulle få självaste Steve McQueen att tappa sitt cool och bara gapa av beundran.

Den enda fågelskiten på din nytvättade bil är banornas begränsningar. Banorna blir snabbt lika varandra och du leds dessutom tillbaka in på samma banstumpar gång på gång. Det innebär att du snabbt kan lära dig var faror ruvar och köra för att undvika dem.

Å andra sidan är banorna så spektakulära och roliga att du kommer sitta framåtlutad i soffan och spela i timmar i alla fall. Dessutom kommer du att märka att banorna är mer varierade än du först trodde. Om du bygger upp din energi-mätare så har du möjligheten att ändra banorna genom dolda genvägar. Ett nytt hopp öppnas upp som tar dig genom vraket av ett flygplan eller så kör du upp på däcket av ett hangarfartyg. Utforskarglädjen som fanns i Burnoutspelen finns alltså även här.
.

Split/Second är, kort och gott, den mest beroendeframkallande racern sedan Burnout Revenge. (Ja, jag sa Revenge och inte Paradise.)
En totalt verklighetsbefriad partyracer med barnslig körglädje… för vuxna.

Annonser

Read Full Post »

I’m in löve

brutal_legend_apr03_111

Eddie is GöD!

Och hans namn är Eddie Riggs…

I Brütal Legend, det nya spelet från skaparen av Psychonauts och Grim Fandango, dyker vi in i det illustrerade skivomslaget till en magisk bit vinyl. Vår hjälte Eddie Riggs är en roadie som drömmer om den gamla goda tiden. En tid då heavy metal var riktig heavy metal, män var riktiga män och små snörvlande monster från helvetet var RIKTIGA små snörvlande monster från helvetet.

Efter en olycka vaknar Eddie upp i en värld som ser ut som en  berusande blandning av heavy metal tidens mest ikoniska skivomslag. Världen hotas av arméer av elaka monster och det är upp till Eddie att med yxa, gitarr och eldsprutande dragracing fordon göra det som en roadie gör bäst: Hjälpa andra att se bra ut.

På ytan liknar Brütal Legend en 3d person hack-and-slash RPG. Och det är det också. En enkel sådan. Eddie får uppdrag och sido-uppdrag att utföra och kan förbättra sin utrustning allt eftersom han blidkat metalgudarna genom sina välgärningar.

Jag sa att det var enkelt… ett inbitet RPG fan blir förmodligen inte så imponerad av spelets bristfälliga koll på hälsa och utrustning. Uppdragen och framförallt sidouppdragen blir snabbt lika varandra och storyn spelas lätt igenom på ett par timmar. Spelet bjuder trots detta på tillfredsställande button-mashing, som varvas med rallykörning och strategi. Bäst av allt är dock humorn.

Spelet innehåller så stark dialog att du med flit sölar för att vara säker på att du hört varenda replik.  Skruvade figurer gömmer sig bakom varje högtalare, drake och döskalle-format berg. Du har t.ex. medlemmarna i din moshpit-armé, som headbangat så mycket att deras halsar är tjocka som Bruce Dickinsons lår. (Det är tjockt. Tro mig.) Ozzy Osbourne dyker upp som en okaraktäristiskt vältalig ”Keeper of Metal” och en typecastad Tim Curry (Rocky Horror) är din ärkefiende. Det hela är inlindat i ett kick-ass soundtrack (duh!) och en miljö som bara någon som växt upp bland plastbackar och posters i den dammiga metal-sektionen i skivaffären kunnat drömt upp.

Lars

Maka på dig Lars!

Om Jack Black fick röstrollen som Eddie efter det att spelskaparna hört Tenacious D låt ”The metal” eller sett honom i ”High Fidelity” är oklart. Kanske skräddarsyddes rollen för honom. Hursomhelst så passar Jack perfekt som Eddie, och de övriga röstskådisarna håller samma kvalité.

Brütal Legend är fücking awesomë! Min tidigare flamma Lars Ümlaüt från Guitar Hero får se sig besegrad av en annan lönnfet rival.

Read Full Post »

Den odödlige Baron von Blubba

Den odödlige Baron von Blubba

…precis när du trodde att du blivit av med mig så kommer jag tillbaka och spökar. 😉

Nästan ett år efter det att GGG lades ner så fortsätter besökarna att strömma till i tusental. Det kommenteras, mailas och projektet verkar lixom inte vilja dö riktigt.

Hur mycket jag än skulle vilja tro att alla dessa människor diggar min stil så kan jag inte riktigt ta äran. Det är helt och hållet WordPress förnäma sökoptimerings förtjänst. Googlar man, eller söker i WordPress, efter ämnen som GGG nuddat vid – så dyker mina artiklar upp. Tacksamt marknadsföringsverktyg för de som använder bloggandet för att synas. Inte helt lysande för de som söker aktuell information och som får gammal skåpmat i träfflistan.

Hursom… nu när jag ändå var här, godkände nya kommentarer och fick skrämselhicka av att titta på statistiken så kan jag väl ändå passa på att skriva ett par rader?

Vad är nytt på spel & prylfronten hemma hos GGG?

Höjdpunkterna bland prylar är utan tvekan min nyligen införskaffade iPhone.
Efter en långdragen jämförelse mellan HTC Hero (med det uuuuunderbart snygga Android-baserade gränssnittet ”HTC Sense”) så valde jag till slut iPhone.

När jag stod där med en lur i vardera handen så visade det sig att HTC Hero väger lika mycket som en överviktig elefant. Och är ungefär lika långsam. Så iPhone vann. Det ångrar jag inte. Det var länge sedan jag hade så roligt med en telefon/handdator! Dessutom, efter många år med billiga kinesiska MP3-spelare så är det också väääääligt skönt att ha en musikspelare med ett smart och väl fungerande gränssnitt igen. Halleluja!

Spelupplevelsen på iPhone måste jag ju också kommentera. Det finns hundratals av spel att välja på som spänner från enklare pusselspel (Bejeweled, Geared) till mer grafikintensiva spel (Need for Speed, Assasins Creed). Många roliga spel är dessutom helt gratis, eller kan köpas i iTunes App store för symboliska summor. (Ofta 7-49kr.) Att spela på iPhone går faktiskt så bra att jag funderar på att sälja min älskade PSP.

Det enda negativa jag stött på hittills är iPhone-versionen av Monkey Island. Fy bubblan vilka jobbiga kontroller! Det är nästan omöjligt att få Guybrush att lyda. Hade spelet inte varit inlindat i ett rosa nostalgiskt skimmer så hade jag stormat Lucas Arts med fackla och högaffel, och bejärt pengarna tillbaka. Det blir till att spela om spelet på X-box istället, nu när det finns som arkadspel.

Guitar Heros/Rock Bands tecknade stilisering fungerar ovanligt bra här.

Guitar Heros/Rock Bands tecknade stilisering fungerar ovanligt bra här.

På tal om X-box så spelar jag just nu Batman Arkham Asylum och Beatles Rock Band. Batman visste jag att jag skulle älska. Beatles överraskade. Bakgrunderna, framförallt på låtarna som spelades in på Abbey Road, är så fiffinurligt illustrerade att man sabbar sin score bara för att titta på bubblande gula ubåtar och fnissa åt psykedeliska valrossar. Spelet har verkligen anammat Beatles kreativa anda. Det behöver man inte ens vara ett inbitet fan för att uppskatta.

Vad mer? Jag övergav GGG (som f.ö. redan från början var tänkt att bara finnas i ett par veckor – men blev så förbannat kul att jag inte kunde slita mig förrän flera månader senare) till förmån för diverse andra webbprojekt. När det gäller internet-delen av alla mina många hobbys så kör jag stenhårt med att jag måste lägga ner ett projekt om jag vill börja på något nytt.

Det nya (som inte är så nytt längre) är en webbshop. Där får jag utlopp för min kreativitet och tjänar dessutom lite kosing på kuppen. Det behövs när man är prylgalen, om man inte vill bli anmäld som deltagare i Lyxfällan.

Läser andras bloggar gör jag också, fast mer i det tysta.
Favoriterna bland spelbloggar är fortfarande xboxflickan som alltid skriver lika trevligt. Och som dessutom verkar vara lika pysslig och kreativ av sig som jag. Hon borde också öppna webbshop och sälja sina alster!
Said Karlsson (som inte skriver så mycket om spel längre) trollbinder mig med sina vackra bilder, spännande reseberättelser och alternativa livsstil. Godis för ögon och hjärna.

Jag lämnar er med ett litet filmtips. (Kan ju inte hålla mig!)
Om du gillade ”Shaun of the Dead” så ska du spana in: Frequently Asked Questions about Time Travel …som är för sci-fi vad Shaun of the Dead var för skräck.
Så nördigt. Så härligt.


Låt er inte luras av den här ASDÅLIGA trailern!
Om man ska tro trailern så är filmen någon slags amerikansk smörja, när det faktiskt rör sig om härlig britisk humor.

Live long and prosper people!

Read Full Post »

När jag växte upp, på 80-talet, var utbudet på joysticks och speltillbehör rätt snålt. Man spelade tills dess att man smulat sönder sin Tac2 joystick, och köpte sen en ny Tac2.

Idag är det lite annorlunda. Bara Wii konsolen har en hutlöst lång lista med tillbehör och attachments som tillverkarna lurar folk att köpa. Det är ett skamlöst sätt att tjäna mer pengar på och det borde stoppas!
Här är ett par spelkontroller som aldrig borde fått se dagens ljus.
6. NES Power Glove

Det var här det började. Året var 1989. Långt före Johnny Mnemonic kom med sina virtual reality handskar eller Nintendos största blunder någonsin; Virtual Boy.

Lightning not included...

Lightning not included...

Det som Draco Malfoy visar upp är en NES kontroll med knappar i handflatan och resten av knapparna på armen.

Handsken fick ta mycket skit pga av sin opålitlighet men blev ändå en mindre kommersiell framgång tack vare att Fred ”Kevin Arnold” Savage drog på sig handsken i en 90-minuters hutlös reklamfilm för Nintendo:  The Wizard.


5.
Train Simulator Controller
Folket på RailDriver tyckte inte att det räckte med en joystick och tangentbord när man vill spela Microsofts ”Train Simulator” eller ”Auran Trainz”, så de skapade en tågsimulator kontroll.

Hallå? Hur svårt är det att köra tåg? Du startar tåget. Stoppar tåget. Öppnar dörrar och kanske tutar då och då. Du behöver en spak och två-tre knappar. Vad 17 ska man med alla de där knapparna och spakarna till?


4. Chainsawcontroller till Resident Evil 4

Ok, jag erkänner. Den här kontrollen blev jag faktiskt lite sugen på själv.
Den kommer bundlad med höjdarspelet Resident Evil 4 för Game Cube och PlayStation 2, och skulle säkert vara kul i flera minuter. Men sen då?
3.  Fingervalsande Dance Dance Revolutions kontroll

Tycker du att det är kul med Dance Dance Revolution men vill inte flytta dig från soffan?

Då kan du köpa handkontrollen med dansmatta!
Endast användbar för den som ligger i träning inför nästa SMS mästerskap i speed-texting.
2. Löpbandkontollen Game Runner

På andra sidan spektumet kanske ni har sett YouTube videorna med folk som kopplat ihop ett löpband med datorn och sprungit sig igenom World of Warcraft?
Kul grej.. ända tills några galningar bestämde sig för att försöka sälja idéen på riktigt.

Like omigod, I totally forgot to bring my brain with me today. I think everything is cool.


1. Krimskrams kontroller med inbyggda spel

Alla specialkontroller med inbyggda spel borde förbjudas.

Varför?

1. Tillverkarna klämmer ofta in skitspel som inte ens går att sälja i lågprisbingen på ICA.
2. Utformningen av kontrollen är gjorda av människor som totalt saknar känsla för vad som är användarvänligt eller passar sig.
3. Sätter myror i huvudet på välmenande mor och farföräldrar när de ska handla julklappar.

Falken vanhelgas med en joystick på ett ställe där en spak aldrig ska sitta och man behöver dessutom inte ha särskillt snuskig fantasi för att se vad felet är med spiderman kontrollen.

Falken vanhelgas med en joystick på ett ställe där en spak aldrig ska sitta och man behöver dessutom inte ha särskillt snuskig fantasi för att se vad felet är med spiderman kontrollen.

Om du önskar dig en konsol eller ett speciellt spel i julklapp… hur besviken skulle inte du bli då om du fick en sån här? Totalt meningslöst och pengar kastade i sjön.


Bonus:
Folk som får utlopp för sin uppfinningsrikedom och kreativitet genom att modda eller bygga kontroller, bara för att det är kul, tycker jag däremot om. 😀

T.ex. världens största och världens minsta fungerande NES kontroll.

T.ex. världens största och världens minsta fungerande NES kontroll.

Bygg för all del en kontroll i Lego om du vill, men ha inte ambitionen att tjäna pengar på det. Det finns så många pinsamma företag som försöker med det redan.

Read Full Post »